tisdag 6 oktober 2009

Här sitter jag och väntar på vilan

Idag va min stora comeback på jobbet... De va ingen skillnad alls mot vad de brukar vara. 
Krypgrunden va fortfarande trång, skitig och svårframkomlig. Dahl har fortfarande en uppsjö restat material och solen skiner inte på arbetare.

Sen kan jag även upplysa eder all om att jag efter en mastodont alvedon kl 03:30 igår natt lyckades svettas ut 7 dagars feber jag kunde i princip simma ända ut i köket när klockan ringde. 
Och i köket vid klockan 06:15 ungefär upptäcker jag att något har gått fruktansvärt fel med kaffebryggandet, en förundersökning är inledd med syftet att undersöka vad som kan ha föranlett ett sådant kollosalt fiasko. 

Väl hemma hände till min stora belåtenhet nästan ingenting. Jag satt i sovrummet och spelade lite gura och smed planer om att ta över världen ett tag. Sen tänkte jag sluta vara äcklig och gå och duscha, sagt och gjort. Jag duschar och duschar utan att några större missöden inträffar och helt plötsligt står frugan i dörren och slår an en väldigt vääldigt spänd och skärrad ton. Om jag skulle måla upp en bild av orden så som hon sa dom så fanns inget annat att anta förutom att bilen skulle ligga i en blå hög av smält plåt och ett par utspridda däck utanför huset. 

I verkligheten visade det sig att hon hade dammsugit bilen med stereon igång. I egenskap av den manliga halvan av hushållet inleder jag då en expedition med syfte att skaffa startkablar (efter jag kommit på att jag har 2 par startkablar i fantomen och inga i saaben). 18:49 sladdar jag in på giraffenparkeringen och dundrar in på jula och så att säga fixar biffen. 

Ivrigt påhejjade av den dementa tanten i fönstret på första våningen lyckas vi sedan efter nästan inget strul alls få igång bilen... SUCCE FÖR DET RÖDA LAGET med andra ord.

In other news inget nytt på någon intressant front. 

Inga kommentarer: